SÅ BEGER VI OSS SÖDERUT IGEN.


Hej då KIRUNA nu till Köping. 






När vi varit i Kiruna i 5-år är det dags för oss att flytta söderut.

Jag söker arbete i Köping, våra vänner i Kiruna Per Storeide och Elida blir förtvivlade och gråter häjdlöst när vi berättar

detta för dem.

Till slut lugnar de ner sig och jag får förklara hur det ligger till med jobbplanerna, vi vet inte hur det blir än vi får vänta och se

inget är bestämt. Bra, säger Elida då flyttar ni inte, jag säger inte emot utan hon kan tills det är klart få ha det lilla halmstrået

kvar så länge.


Det gick någon vecka så ringer han upp en Uno Smedberg från Köping, kan du komma hit så får vi träffas och titta på butiken

som du sökte butikschefsjobb till. Den ska börja byggas och den är kommer att snart vara klart och sedan ska inredningen in.


Flyger ensam ner till Arlanda för att sedan fortsätta med tåg till Köping där jag upphämtas med bil för en rundtur i Köping och

titt på var butiken ska byggas, bostadsmöjligheter och annat av intresse.

Efter några timmars diskussioner om butiken, beräknad omsättning, personaltillsättning och mina löneanspråk är

Smedberg och jag klara med dagens förhandlingar.


Tar kvällsflyget tillbaka till Kiruna samtidigt som jag lovar att ringa om ett par dagar och ge besked om jag tar jobbet.

Det hade vi redan bestämt att om jag får jobbet i Köping med bra lön och bra boende så tar vi det och flyttar neråt igen.


Vi flyttar till Köping 1976

Här i Köping var jag butikschef för Nyckelbergshallen som jag var med att bygga upp från grunden, köpte in inventarier,

anställde personal det var sammanlagt tio  som jag anställde, försökte få allt på plats, en utmaning men också en spännande

upplevelse.


Här har våra barn nu fått en fast tillvaro  Kent och Camilla Dahl med barnen Andreas och Robin i Valskog.

Paul med fru Carina Hultman i Köping.

Marita och Leo Pavanelli med barnen Daniel, Emelie och Liam också i Köping.


Från vår tid i Köping utspinner sig denna berättelse.

SUPEN SOM EXPLODERADE

En varm arbetsvecka är äntligen till ända igen, inte vilken vecka som helst, utan midsommar veckan.

När jag kommer hem slänger jag in den medköpta sup flaskan i frysen, så den ska bli kall och fin till sillen, stoppar in

midsommarmaten i kylskåpet, kastar sedan ner mig i sköna fåtöljen för att vila mina stackars lemmar en stund,

innan Ingrid kommer hem från sitt jobb.

Jordgubbar, matjessill, gräddfil, gräslök och nittioåttaöres färskpotatis har formligen vräkts ut ur butiken denna vecka.

Äter hela den svenska befolkningen matjessill och potatis, kan man fråga sig, när flera ton sill säljs denna vecka runt om i

Sverige, för att inte tala om de tiotusentals ton av färskpotatis som säljs och femhundratusentals liter brännvin det blir

säkert tio miljoner supar. Varför, skulle då just min sup av alla dessa miljontals supar explodera.


Ingrid kommer hem hon har varit på Kristinelundsbadet, det är sommarvarmt så hon har fått arbeta hela veckan på

krillanbadet och sålt varmkorv och hamburgare. Varje midsommar anordnas det dans kring majstången där, så i dag har

Ingrid klätt midsommarstången tillsammans med klanen Åkerlund. Ett konstigt sommarjobb hon har Ingrid, arbete alla

fina dagar och ledig när det är fult väder.

Det ska bli varmt och fint i morgon också är det första hon säger när hon kommer hem, så jag måste jobba i morgon också.

Bra, att vi inte bestämt oss för att göra något särskilt denna midsommar, då kan vi vara hemma i lugn och ro svarar jag lite

motsträvigt, på hennes fråga om vad vi ska göra denna sommarvarma midsommarafton.

Tråkigt, vill ju inte sitta hemma på midsommarafton, tänker jag.

Men! Ska Ingrid jobba är det inte så kul för henne att åka ut på midsommardans.

Supflaskan ligger i frysen, maten i kylskåpet, så vi kan väl göra i ordning maten sätta oss på balkongen och fira midsommar.

Då behöver vi inte dansa och jönsa oss med tre grodorna, tre grodorna, är lustiga att se och allt vad alla dessa tokiga

midsommar visor och danser heter, försöker jag intala mig.

Där brännvinet går in går vettet ut heter det ju vettet måste väl ändå försvinna på alla bankkamrerer, direktörer,

egenföretagare, vanliga knegare och hemmafruar som dansar kring en stång klädd med blommor, sjungande tre grodor så det

bara ryker.

 

Vi dukar i alla fall upp midsommarmenyn på balkongen, svenska flaggan, sillen, potatisen, gräslöken, gräddfilen och den ännu inte

exploderade supen, kall och rar direkt från frysen, rimfrostig, när den kommer ut i solen börjar det rinna en liten ström av

isvatten från den läckra flaskan. Skål! Skål!

Jag hade passar på att ladda frysen med en flaska cognac också för senare kommande behov av kanske en groggsup vid

televisions midsommarfirandet som det trist nog kommer att bli.

Svenska jordgubbarna och vispgrädden nersköljda med lite god sherry blir en trevlig avslutning på midsommarmaten.

Det är lugnt, än har ingen sup exploderat.

Skål!


Det hörs musik från Krillanbadet när vi sitter där på balkongen vid Nygård och visst tusan spritter det lite i benen när dom

spelar upp tre grodorna, men inte har väl vettet försvunnit ännu, efter bara ett par tre supar. Det är väl tradition och allmän

vällust som gör att man känner sig lite "tre grodor mogen".


Medan vi sitter där, klockan har blivit framemot åtta och filosoferar om livets mening, ringer det i telefonen, Ingrid svarar

och pratar en stund sedan hör jag henne ropa, ska vi åka med, en av de yngsta i klanen Åkerlund och hennes kille frågar

om vi ska hänga med till Odensvi på midsommardans, mitt snabba svar blir, klart vi gör.


Vi byter snabbt om Ingrid målar sig lite och vi är rätt snabbt klara för en midsommarfirande runda till Odensvi, jag hänger på

mig kavajen och stoppar ner den fryskylda cognacflaskan i innerfickan för att vi ska kunna få oss några supar på vägen.

När vi närmar oss Odensvi tar jag fram flaskan för att bjuda runt.

Då smäller det.

Explosion.

- Supen exploderade, får jag stammande fram.

Fan! kavajen är Eau De Vie parfymerad.

Får jag tag på Kort Flaskedragare, som var den första som monopoliserade systemet, så ska han få se på flaskedragning,

hela korken och halva flaskan var sönderexploderad.

Som tur är så har värmen ännu inte riktigt släppt taget om midsommarkvällen så jag kan gå utan supkavaj helt fri från

tre grodor dansande tankar.


            Nu en bild på Ingrids bowlinglag Came.

 




























Cames damlag i bowling 1982-1990.

Här ser vi i övre raden Catarina "KATTA" Fäldth, Kungsör, Elsa Larsson, Eivor Åkerlund, Ingrid "INKAN" Lindström, Anna-Lisa Åkerlund, Sundling.

Nedre raden. Gunnar Åkerlund, Susanne Sundling, Sundling, Eva Sconka.



I en annan del av Köping har Linda Hammar och Mats Halvarsson satt namnet Köping på "kartan" i hela Sverige. MIN DEL AV KÖPING

De tyckte också om att bowla.


 




Tillbaka till toppen av sidan