Tänk så en släktgren kan utvecklas.
Från Smeder i Tyskland till min mormor Emma Margareta Eriksson och min mor Maria Kristina Eriksson
gift Martin Lindström och slutligen jag själv Karl Arne springpojke, butiksanställd, butikschef och köpman.
Släktens äldste kände medlem var den från Tyskland till Sverige inflyttade
smeden Joakim VON HOLTZ född omkring 1600-talets början.
Eftersom detta är en mastig släkthistoria har jag markerat med rött där det viktigaste finns.
Tar även med barn, gifte mm. som den intresserade kan ta del av, detta är inte markerat utan har
vanlig svart text.
Jag har markerat med blått där det finns en länk till annan sida.
Kom ihåg att inte klicka på det röda korset då du går ut från sidan, utan på pilen till vänster.
Lila text avser fakta om orter, saker mm.
++++++++++++++++++++++++++++++GENERATION 13++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Joakim VON HOLTZ är min mormors farfars morfars morfars farmors farfar:
LINDSTRÖM, Karl-Arne (1940 - )
mor: ERIKSSON, Maria Kristina (1905 - 1991)
mor: ERIKSSON, Emma Margareta (1877 - 1951)
far: ERIKSSON, Tvilling Johannes "Johan" (1844 - 1919)
far: PALM HOLM, Erik (1818 - 1847)
mor: STOCKBERG, Greta (1785 - 1847)
far: STOCKBERG ERICSSON, Anders (1759 - )
mor: HANSDOTTER LANG, Margta (1730 - 1784)
far: HENRIKSSON LANG, Hans (1703 - 1770)
far: LANG, Henrik (1672 - 1748)
mor: VON HOLTZ, Anna JOAKIMSDOTTER (1629 - 1719)
far: JOAKIMSSON VON HOLTZ, Joakim (- 1676)
far: VON HOLTZ, Joakim (- 1669)
Barn med Okänd OKÄND
Partner
Son
Dotter
Son
Son
Son
Son
Okänd OKÄND. Död 1675 Eskilstuna bruk, Eskilstuna (D).
Joakim JOAKIMSSON VON HOLTZ. Född-Död 1676 Eskilstuna (D).
Margareta VON HOLTZ.
Clas VON HOLTZ.
Henrik VON HOLTZ.
David VON HOLTZ.
Christian VON HOLTZ. Död 1675 Eskilstuna bruk,
Eskilstuna (D).
BIOGRAFI:
GUSTAF II ADOLF såg vid sina härtåg i TYSKLAND många duktiga hantverkare och yrkesmän som skulle kunna vara av stor betydelse för Sveriges utveckling. Han erbjöd därför dessa INVANDRING till SVERIGE.
JOAKIM VON HOLTZ var en av dessa.
Han kom 1629 till Sverige och arbetade i Henrik Lohes hammarsmedja.
Man kan förmoda att denne tyske mästersmed var en person med häftigt lynne. Av bergskollegiets gamla handlingar framgår att han år 1645 var inblandad i ett tumult mellan bruksfolket och bergmästaren. Mästaren von Holtz beskylldes för stenkastning på "profossen". Bergskollegium fann de anklagade skyldiga. Vad von Holtz beträffar skulle dock vid straffets beräknande tagas hänsyn till att han var en av de första bland de smeder, som "efter Gustaf II Adolfs nådiga vilja med egen omkostnad och besvär till riket införskrivit". "Och att han i 16 år många svenske lärt och således hulpit till att konsten är i landet kommin i flor". Vidare att hans son ensam förestod en smedja med två härdar. Smeden von Holtz fick 40 daler silvermynt i böter och sonen, som också varit med i bråket, 30 daler. (Källa: Kersti Matsson).
Redan tidigt insåg man värdet av fallen vid Tunafors i Eskilstunaån. Här fanns goda möjligheter att bygga hamrar o dyl för smide. Viss bruksdrift tycks ha förekommit från 1570-talet. Verksamheten tilldrog sig snart kung Karl IX:s intresse. Under hans överseende utvecklades driften. År 1604 grundlades Tunafors stad, en s k faktoristad där det smiddes för krigsmaktens behov. När faktoriverksamheten efter några decennier flyttades till andra städer var det nya typer av hantverkare och smeder som tog över på platsen. År 1659 upphörde Tunafors stad att existera, då området enligt Carl X Gustafs utfärdade stadsprivilegier blev en del i Carl Gustafs stad. Namnet Tunafors fördes dock vidare genom Tunafors bruk, den dominerande inrättningen i Tunafors stad.
Under 1600-talet utarrenderades många av hamrarna vid Tunafors till utländska företagsledare, som genom sina pengar och kunskaper kunde främja utvecklingen av den svenska järnhanteringen. Från Holland kom Thomas Blommert och Henrik Lohe. De bidrog i hög grad till Tunafors utveckling genom sina stora investeringar, nya produktionsmetoder och egna smeder. Lohe-ätten blev under seklet storägare i det som kom att benämnas Tunafors bruk. Under släktens överinseende blomstrade verksamheten med ökad produktion, nya smedjor och hamrar. Här framställdes bl a knivar, gafflar, filar, lås, saxar och verktyg.
Tunafors bruk drabbades dock av en svacka under Karl XII:s tid. År 1719 slogs det samman med Carl Gustafs stads bruk under Daniel Lagersparres ledning. Motgångarna fortsatte. År 1725 drogs bruken in till kronan efter Lagersparres konkurs. Tunafors bruk överlämnades strax därefter till den polska grevinnan Anna Woynarowska som dellikvid för en stor skuld. Hon i sin tur sålde bruket vidare till Johan Halenius, vars släkt sedan förvaltade det under stor del av det återstående 1700-talet. Under 1800-talet togs bruket över av far och son Noréus. Anders Victor Noréus blev också brukets siste ägare. År 1873 sålde han Tunafors bruk till Eskilstuna Jernmanufaktur AB. Detta innebar slutpunkten för Tunafors, som sedan 1500-talet alltså varit namnet på både en stad och ett bruk vid Eskilstunaåns fall.
Eskilstuna hammare eller Tunafors, belägen på stadens grund, privilegierades af drottning Maria Eleonora för Henrik Lohe den 5 mars 1636, och i riksregistraturet finnas flera andra bref, som innehålla bestämmelser om denne bruksidkare samt hans förhållande till staden.
Sålunda utfärdades af regeringen den 4 februari 1640 befallning till ortens bergmästare, Christopher Geyer, att ransaka om dammarne vid Eskilstuna, öfver hvars, som det synes, olagliga nedrifvande Henrik Lohe anfört klagomål, och om så i sanning befunnes vara, borde han tillse, att de ej ytterligare måtte förminskas.Tvenne år efteråt medgafs Lohe att till detta sitt bruk föra 500 stafrum ved, som han låtit hugga i Husby socken, hvarjämte han erhöll tillstånd att än vidare få hugga på allmänningen af kullfallna träd,tills en viss förordning om skogen blefve gjord.
Beträffande tillverkningen vid Eskilstuna, hvilken synes hafva varit af samma beskaffenhet som under föregående period, så omtalas år 1643 en specialitet därifrån, hvilken i Bergsamtets
registratur beskrifves på sådant sätt, att innehafvaren af Eskilstuna Henrik Lohe samt Lucas Hedding, hvilken synes hafva varit hans kompanjon i detta eller något annat bruk i Södermanland, införskaffat "åtskillige slags Scampeluner att smida allehanda slags järn efter, serdeles ibland annat någre år sedan uppfunnet att smida ett slags plogjärn som sändas åt Italien och andra vidt aflegsne orter.
Namnet Tunafors levde vidare även sedan staden och bruket försvunnit. Välbekanta Tunafors fabriker var länge navet i Eskilstuna Jernmanufaktur AB. Ur Eskilstuna Jernmanufaktur AB:s arkiv, Företa-gens arkiv i Sörmland.
SAMMANFATTNING PERSONHISTORIA:
1629 Bosatt 1629 Tyskland.
1629 Bosatt 1629 Sverige.
1669 Död 1669 Eskilstuna bruk, Eskilstuna.
++++++++++++++++++++++++++++++GENERATION 12++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Joakim JOAKIMSSON VON HOLTZ är min mormors farfars morfars morfars farmors far:
LINDSTRÖM, Karl-Arne (1940 - )
mor: ERIKSSON, Maria Kristina (1905 - 1991)
mor: ERIKSSON, Emma Margareta (1877 - 1951)
far: ERIKSSON, Tvilling Johannes "Johan" (1844 - 1919)
far: PALM HOLM, Erik (1818 - 1847)
mor: STOCKBERG, Greta (1785 - 1847)
far: STOCKBERG ERICSSON, Anders (1759 - )
mor: HANSDOTTER LANG, Margta (1730 - 1784)
far: HENRIKSSON LANG, Hans (1703 - 1770)
far: LANG, Henrik (1672 - 1748)
mor: VON HOLTZ, Anna JOAKIMSDOTTER (1629 - 1719)
far: JOAKIMSSON VON HOLTZ, Joakim (- 1676)
BIOGRAFI:
HAMMARSMED och RÅDMAN: JOAKIM JOAKIMSSON VON HOLTZ Född vet man inte men början på 1600-talet-död 1676 Eskilstuna (D).
Gift med Anna MÖLLER.
Partner
Dotter
Dotter
Son
Dotter
Anna MÖLLER. Död 1676 Eskilstuna (D). Barn med Anna Möller:
Anna JOAKIMSDOTTER VON HOLTZ. Född 1629 Rosebergs bruk, Eskilstuna, Fors, (D). Död 1719-03-24 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Maria VON HOLTZ. Död 1676 Eskilstuna (D).
Aron JOAKIMSSON VON HOLTZ.
Margareta VON HOLTZ. Död 1674 Eskilstuna (D).
RÅDMAN: Är beteckningen på en ordinarie domare i underrätt, dvs i tingsrätt eller länsrätt. Domare i en rätt kan bestå av både nämndemän och juristdomare. Juristdomaren kan i mindre mål utgöras av en notarie i slutet av sin notarietjänstgöring.
HAMMARSMED: Smed som med hjälp av vattendrivna hammare tillverkade stångjärn, spik eller ämnen.
Hammarsmedjor var utrustade med vattendrivna hammare som var olika utformade beroende på användningsområde. Hammarsmedjorna var ofta grannar med sågar och kvarnar vid samma vattenfall.
Brukets uppgift
Ett järnbruk, eller som det ofta hette »hammare», hade till uppgift att förädla det vid Bergslagshyttorna tillverkade tackjärnet till stång- och knippjärn samt svartsmide och spik m.m., och ägde därför vissa rättigheter eller privilegier, dels på att tillverka en viss kvantitet av resp. produkt och dels att tillförsäkra sig om kol inom viss trakt samt äganderätten till bestämt område av rinnande vatten.
Smedens ställning
Själva ansågo de sig nog stå ett steg högre på samhällets rangskala än den övriga allmogen; och egendomligt nog utgjorde också i allmänhet faddrarne vid dopförättningar hos smedsmästarfamiljerna representanter ur överklassen. En äldre författare vill dock anse detta uteslutande som en strävan dåvarande herremannaklass, att vilja föregå sina underlydande med goda föredömmen i ödmjukhet.
Någon högre allmänbildning förefanns knappast. I hemmen kunde nödtorftigt finnas en katekes, en psalmbok, och kanhända någon postilla, men då det vanligen var klent med läskunnigheten, voro dessa av föga nytta.
Brukssmedernas dialekt, åtminstone hos de äldre, var egenartad, förrådande den utländska härstamningen. Anletsdragen voro hårda och skarpt framträdande och blicken, vanligen som en följd av dövheten, något frånvarande. Till lynnet var de godmodiga, pålitliga samt hjälpsamma och i allmänhet även, trots alla vidrigheter, vid ljus och lätt sinnesstämning.
En stångjärnssmeds karaktäristiska figur igenkändes lätt redan på avstånd. Genom den ställning han nödgades intaga i och med hanterandet av stängerna vid hammaren blevo benen inåtböjda och ryggen krum, på grund varav också armarna, med de stora, seniga händerna tog sig oproportionerligt långt ut.
Genom det evinnerliga dånet från vattenhjul och fors, slamret från blåsmaskinerna och hammarens genomtränande slag förstördes också rätt snart hörseln. En hammarsmed var vanligen redan vid 40 år kroppsligt angripen och vid 50 år försliten och förstörd till alla delar, vilket ju inte alls är att undra på,
då han nödgades föra ett så naturstridigt levnadssätt.
Även spiksmeden blev genom sin tvungna ställning under arbetet ryggbruten, och vanligen hade han
också en och annan finger stympad, liksom mer eller mindre skarpt framträdande ärr efter läkta skador. Läkare brydde sig ingen om. Kunde ej kroppsliga skador och krankheter hävas och lindras med kamfer och brännvin, malört och brännvin, millefolium eller peppar i brännvin, så fick det bli döden. Enahanda åsikter förefunnos även bland allmogen i gemen. Ingen var hågad för några klemigheter. Barnen fingo leka
utomhus i det fria alla årstider, och tunnt och uselt klädda som de ständigt var, blev de även ifrån början härdade och skickade att möta det mödosamma kropps- och själsnedbrytande liv som förestod dem.
En förrättning, som vanligen tilldelades någon för egentligt arbete oförmögen, lemmalytt person vid bruket, var natt- eller eldvakttjänsten. Eldvakten hade att, under de nattimmar arbetet vid bruket vilade, tillse det ej någon antändning inträffade i de slagg- och gnistgenompyrda smedjelokalerna. Och för kontrollens skull måste han i regel för varje timme invid kontoret, där bokhållarne vanligen sovo, tuta i ett slags horn eller fur.
Livet i smedjan
För stångjärnssmederna var arbetstiden 12 timmar om dagen, och 13'/2 timmar för spiksmederna, vilka vanligen nödgades börja arbetet redan kl. 4 på morgonen och hålla ut till kl. 9 på kvällen för att hinna fullborda dagsbetinget.
Dräkten bestod oföränderligen av mössa, lång, grov skjorta, förskinn, jämte strumpor och träskor, vilken lätta habit inte förbättrades ens vid den våldsammaste vinterkyla. Genompyrda av sot och smuts, vistades smederna vanligen ej något i familjen under veckans lopp utan intogo sina tarvliga måltider i smedjan och sovo, antingen i härden eller på en knippe halm i »smekuja» eller »labbhi», ett smutsigt krypin utan fönster strax bredvid, som uppvärmdes med inlagda glödande slaggklumpar. Atmosfären var här ohygglig, stinkande av hudsvett och salt, och en, åtminstone först på kvällen, brännhet temperatur.
Spriten
Och dryckenskapen, denna mänsklighetens smygande ödeläggare, bidrog i hög grad att, jämte svält, umbäranden och ett förslitande arbete, skyndsamt föra honom mot undergången. Vanligen blev det lunginflammationen, som slutligen krävde de brutna kropparnas redan underminerade motståndskraft.
Den mogna ungdomens enda förströelse var brännvinet och det själlösa glammet i kamratkretsen. Visst besökte de äldre kyrkan på söndagen, men det skedde vanligen i syftemål att förskaffa sig mera brännvin. Man gick helt enkelt in till en bekant brännare efter kyrkvägen, betingade sig ett stop brännvin mot löfte, att säljaren nästa dag exempelvis i ett dike å viss plats i all hemlighet fick avhämta ett antal spik som vederlag. Så förnöttes sabbaten i fylleri och ett förvildas leverne tills det blev tid att återvända hem och sova de tyngysta ruset av sig en stund innan arbetet i smedjan tog vid.
Spriten
Och dryckenskapen, denna mänsklighetens smygande ödeläggare, bidrog i hög grad att, jämte svält, umbäranden och ett förslitande arbete, skyndsamt föra honom mot undergången. Vanligen blev det lunginflammationen, som slutligen krävde de brutna kropparnas redan underminerade motståndskraft.
Den mogna ungdomens enda förströelse var brännvinet och det själlösa glammet i kamratkretsen. Visst besökte de äldre kyrkan på söndagen, men det skedde vanligen i syftemål att förskaffa sig mera brännvin. Man gick helt enkelt in till en bekant brännare efter kyrkvägen, betingade sig ett stop brännvin mot löfte, att säljaren nästa dag exempelvis i ett dike å viss plats i all hemlighet fick avhämta ett antal spik som vederlag. Så förnöttes sabbaten i fylleri och ett förvildas leverne tills det blev tid att återvända hem och sova de tyngysta ruset av sig en stund innan arbetet i smedjan tog vid.
Spriten
Och dryckenskapen, denna mänsklighetens smygande ödeläggare, bidrog i hög grad att, jämte svält, umbäranden och ett förslitande arbete, skyndsamt föra honom mot undergången. Vanligen blev det lunginflammationen, som slutligen krävde de brutna kropparnas redan underminerade motståndskraft.
Den mogna ungdomens enda förströelse var brännvinet och det själlösa glammet i kamratkretsen. Visst besökte de äldre kyrkan på söndagen, men det skedde vanligen i syftemål att förskaffa sig mera brännvin. Man gick helt enkelt in till en bekant brännare efter kyrkvägen, betingade sig ett stop brännvin mot löfte, att säljaren nästa dag exempelvis i ett dike å viss plats i all hemlighet fick avhämta ett antal spik som vederlag. Så förnöttes sabbaten i fylleri och ett förvildas leverne tills det blev tid att återvända hem och sova de tyngysta ruset av sig en stund innan arbetet i smedjan tog vid.
Text är hämtad ur boken "Alster från äldre och nyare tid" av Albin Zernander, 1977.
SAMMANFATTNING PERSONHISTORIA:
Årtal
1629
1629
1669
1674
1675
1675
1676
1676
1676
1676
Ålder
Händelse
Dottern Anna JOAKIMSDOTTER VON HOLTZ föds 1629 Rosebergs bruk, Eskilstuna, Fors, (D).
Bosatt 1629 Rosebergs bruk, Eskilstuna, Fors, (D).
Fadern Joakim VON HOLTZ dör 1669 Eskilstuna bruk, Eskilstuna (D).
Dottern Margareta VON HOLTZ dör 1674 Eskilstuna (D).
Modern Okänd OKÄND dör 1675 Eskilstuna bruk, Eskilstuna (D).
Brodern Christian VON HOLTZ dör 1675 Eskilstuna bruk, Eskilstuna (D).
Partnern Anna MÖLLER dör 1676 Eskilstuna (D).
Dottern Maria VON HOLTZ dör 1676 Eskilstuna (D).
Död 1676 Eskilstuna (D).
Begravning 1676-11-26 Eskilstuna (D).
++++++++++++++++++++++++++++++GENERATION 11++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Anna JOAKIMSDOTTER VON HOLTZ är min mormors farfars morfars morfars farmor:
LINDSTRÖM, Karl-Arne (1940 - )
mor: ERIKSSON, Maria Kristina (1905 - 1991)
mor: ERIKSSON, Emma Margareta (1877 - 1951)
far: ERIKSSON, Tvilling Johannes "Johan" (1844 - 1919)
far: PALM HOLM, Erik (1818 - 1847)
mor: STOCKBERG, Greta (1785 - 1847)
far: STOCKBERG ERICSSON, Anders (1759 - )
mor: HANSDOTTER LANG, Margta (1730 - 1784)
far: HENRIKSSON LANG, Hans (1703 - 1770)
far: LANG, Henrik (1672 - 1748)
mor: VON HOLTZ, Anna JOAKIMSDOTTER (1629 - 1719)
BIOGRAFI: Anna JOAKIMSDOTTER VON HOLTZ.
Född 1629 Rosebergs bruk, Eskilstuna, Fors, (D)
Gifter sig med 1664-02-07 med Hammarsmeden Hans Lang.
Äktenskap med Hans LANG
Make
Vigsel
Dotter
Dotter
Son
Son
Son
Dotter
Son
Dotter
Son
Son
Hans LANG. Född 1623. Död 1719-02-08 Ströms bruk, Harmånger, (X).
1664-02-07 Eskilstuna (D).
Anna LANG. Född 1667-07-07 Rosebergs bruk, Eskilstuna, Fors, (D).
Kerstin LANG. Född 1670 Finnåker, Fellingsbro, (T).
Henrik LANG. Född 1663 i Rosenholms Bruk i Södermanland Död 1748-12-26 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Joakim LANG. Född 1675 Finnåker, Fellingsbro, (T). Död 1737-07-25 Maråkers bruk, Söderala, (X).
Anders LANG. Född 1676 Finnåker, Fellingsbro, (T).
Elisabet HANSDOTTER. Född 1677-12-12 Rosebergs bruk, Eskilstuna, Fors, (D). Död 1709-11-24 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Hans LANG. Född 1679-01-01 Rosebergs bruk, Eskilstuna, Fors, (D).
Maria LANG. Född 1681-08-24 Rosenholm, Eskilstuna Fors (D). Död 1681 Rosenholm, Eskilstuna Fors (D).
Daniel LANG. Död 1683 Rosenholm, Eskilstuna Fors (D).
Okänd LANG. Död 1665 Rosebergs bruk, Eskilstuna, Fors, (D).
Anna JOAKIMSDOTTER VON HOLTZ Dör 1719-03-24 Strömsbruk, Harmånger.
Begraves 1719-03-30 Strömsbruk, Harmånger.
Ur dödboken: 1719 d. 30de Martu begrofs hust. Anna Joackimsdotter von Holtz wid Ströms bruk, född 1629 i Södermanland wid Rosenholms Bruk af Hammarsmeden Mr Joackim von Holtz och hust. Anna Joackimsdotter. Gifta sig på sitt 20de åhr med Smeden Mr Hans Lang, lefwat tillsammans i 70 åhr och aflat 12 barn. Warit Enkia i 6 veckor och 2ne dagar, afsmonade efter 6 weckors siukdom d. 24 Martu lefwat 90 åhr och har ett godt ? för sin Gudsfruktan och ärbara lefnadt. Har i många åhr ? med sin ? ? ? ?.
Den 28/7 och 4/8 1672 begravs två barn till Hans Lang i Finnåker, Fellingsbro (T)
SAMMANFATTNING PERSONHISTORIA:
Årtal
1629
1664
1665
1667
1670
1672
1674
1675
1676
1676
1676
1676
1677
1679
1681
1681
1683
1709
1719
1719
1719
Ålder
Händelse
Födelse 1629 Rosebergs bruk, Eskilstuna, Fors, (D).
Vigsel Hans LANG 1664-02-07 Eskilstuna (D).
Sonen Okänd LANG dör 1665 Rosebergs bruk, Eskilstuna, Fors, (D).
Dottern Anna LANG föds 1667-07-07 Rosebergs bruk, Eskilstuna, Fors, (D).
Dottern Kerstin LANG föds 1670 Finnåker, Fellingsbro, (T).
Sonen Henrik LANG föds 1663 i Rosenholms Bruk i Södermanland
Systern Margareta VON HOLTZ dör 1674 Eskilstuna (D).
Sonen Joakim LANG föds 1675 Finnåker, Fellingsbro, (T).
Modern Anna MÖLLER dör 1676 Eskilstuna (D).
Systern Maria VON HOLTZ dör 1676 Eskilstuna (D).
Sonen Anders LANG föds 1676 Finnåker, Fellingsbro, (T).
Fadern Joakim JOAKIMSSON VON HOLTZ dör 1676 Eskilstuna (D).
Dottern Elisabet HANSDOTTER föds 1677-12-12 Rosebergs bruk, Eskilstuna, Fors, (D).
Sonen Hans LANG föds 1679-01-01 Rosebergs bruk, Eskilstuna, Fors, (D).
Dottern Maria LANG dör 1681 Rosenholm, Eskilstuna Fors (D).
Dottern Maria LANG föds 1681-08-24 Rosenholm, Eskilstuna Fors (D).
Sonen Daniel LANG dör 1683 Rosenholm, Eskilstuna Fors (D).
Dottern Elisabet HANSDOTTER dör 1709-11-24 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Maken Hans LANG dör 1719-02-08 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Död 1719-03-24 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Begravning 1719-03-30 Harmånger, (X).
++++++++++++++++++++++++++++++GENERATION 10++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Henrik LANG är min mormors farfars morfars morfars far:
LINDSTRÖM, Karl-Arne (1940 - )
mor: ERIKSSON, Maria Kristina (1905 - 1991)
mor: ERIKSSON, Emma Margareta (1877 - 1951)
far: ERIKSSON, Tvilling Johannes "Johan" (1844 - 1919)
far: PALM HOLM, Erik (1818 - 1847)
mor: STOCKBERG, Greta (1785 - 1847)
far: STOCKBERG ERICSSON, Anders (1759 - )
mor: HANSDOTTER LANG, Margta (1730 - 1784)
far: HENRIKSSON LANG, Hans (1703- 1770)
far: LANG, Henrik (1663 - 1748)
BIOGRAFI: HENRIK LANG
Född 1663 i Rosenholms Bruk i Södermanland
Döpt 1663-11-24 Faddrar: Frans Skräddare Rosenholms Bruk i Södermanland, Hindrich Skult ibid., H. Brijta ibid., Elisabet Jacobsdotter ibid.
Gift 1695-03-27 med Margareta ISAKSDOTTER från Grängsjö, Gnarp, (X)
Äktenskap med Margareta ISAKSDOTTER
Maka
Vigsel
Dotter
Son
Margareta ISAKSDOTTER. Född Grängsjö, Gnarp, (X).
1695-03-27 Harmånger, (X).
Anna HENRIKSDOTTER LANG. Född 1702 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Hans HENRIKSSON LANG. Född 1703-04-10 Ströms bruk, Harmånger, (X). Död 1770-11-18 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Barn med Anna PERSDOTTER i andra giftet.
Partner
Dotter
Son
Anna PERSDOTTER. Född 1679. Död 1753-06-20 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Margareta HENRIKSDOTTER LANG. Född 1710-10-10 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Per HENRIKSSON LANG. Född 1714-11-06 Ströms bruk, Harmånger, (X). Död 1716-05-30 Ströms bruk, Harmånger, (X).
HENRIK LANG dör 1748-12-26 i Strömsbruk, Harmånger, (X)
Begravd 1749-01-01 Harmånger CI:2
Se bild.
Så här står det.
Ur dödboken: 1749 d. 1 Januari Begrofs Hamar Smeden på Ström Hendrick Lang, född 1663 på Rosenholms Bruk
i Södermanland. Fadren war Mäster Smeden Hans Lang och Modren hust. Anna Joakomsdr. Flyttade med sina föräldrar til Ström då han war 20 åhr gammal och giftade sig 1 gången med Pigan Margeta Isaaksdr ifrå Gnarp och Gränsiö, lefwat med hene i 16 åhr och haft 2ne barn, warit Enkling 2 åhr och giftade sig 2 gång andra med Pigan Anna Persdotter ifrån Ström, aflat äfwen med hene 2 barn och lefwat saman i 40 åhr.
Denna manen haft en god hälsa efter sin ålder, warit siuk allenast ett dygn och afled sal. d. 26 ?, då han här i wärlden sachtmodel. lefwat uti 85 åhr.
Om ni nu blev något klokare på det!
SAMMANFATTNING PERSONHISTORIA:
Årtal
Ålder
Händelse
1663
1663
1675
1676
1677
1679
1679
1681
1681
1683
1695
1702
1703
1709
1710
1714
1716
1719
1719
1737
1748
1749
Födelse 1663 i Rosenholms Bruk i Södermanland.
Dop 1663-11-24 Rosenholms Bruk i Södermanland.
Brodern Joakim LANG föds 1675 Finnåker, Fellingsbro, (T).
Brodern Anders LANG föds 1676 Finnåker, Fellingsbro, (T).
Systern Elisabet HANSDOTTER föds 1677-12-12 Rosebergs bruk, Eskilstuna, Fors, (D).
Partnern Anna PERSDOTTER föds 1679.
Brodern Hans LANG föds 1679-01-01 Rosebergs bruk, Eskilstuna, Fors, (D).
Systern Maria LANG dör 1681 Rosenholm, Eskilstuna Fors (D).
Systern Maria LANG föds 1681-08-24 Rosenholm, Eskilstuna Fors (D).
Brodern Daniel LANG dör 1683 Rosenholm, Eskilstuna Fors (D).
Vigsel Margareta ISAKSDOTTER 1695-03-27 Harmånger, (X).
Dottern Anna HENRIKSDOTTER LANG föds 1702 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Sonen Hans HENRIKSSON LANG föds 1703-04-10 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Systern Elisabet HANSDOTTER dör 1709-11-24 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Dottern Margareta HENRIKSDOTTER LANG föds 1710-10-10 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Sonen Per HENRIKSSON LANG föds 1714-11-06 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Sonen Per HENRIKSSON LANG dör 1716-05-30 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Fadern Hans LANG dör 1719-02-08 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Modern Anna JOAKIMSDOTTER VON HOLTZ dör 1719-03-24 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Brodern Joakim LANG dör 1737-07-25 Maråkers bruk, Söderala, (X).
Död 1748-12-26 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Begravning 1749-01-01 Harmånger, (X).
Af Jernbruk räknade länet 1846: 65 med 170 härdar och 117 stångjernshamrar, samt ett privilegieradt stångjernssmide vid årets slut af 74,219 skeppund bergsvigt, hammarskatten afräknad, eller 1430 mera än år 1842. Uppgifven stång- och ämnesjerns-tillverkning hade under dessa 5 år varit i medeltal 74,948 skeppund, varierande från 71,509 år 1843 till 80,041 år 1846, och öfverstigande med omkring 7000 det nästföregående decenniets årliga produktion. Det sista årets produktion utgjorde half-åttonde delen af hela rikets, och var underlägset Stora Kopparbergs läns med 1/40, Karlstads med 1/4. De största verken äro: Helleforss, Brefven i Asker, Finnåker i Finnåker-Fellingsbro
Fellingsbro, Gammelbo och Granhult i Ramsberg, Gryt i Boo, Haddebo i Svennevad, Lassåna och Laxå i Bodarne, Svartå i Qvisbro, Wedevåg i Linde, Willingsberg i Knista m. fl.
++++++++++++++++++++++++++++++GENERATION 9++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Hans HENRIKSSON LANG är min mormors farfars morfars morfar:
LINDSTRÖM, Karl-Arne (1940 - )
mor: ERIKSSON, Maria Kristina (1905 - 1991)
mor: ERIKSSON, Emma Margareta (1877 - 1951)
far: ERIKSSON, Tvilling Johannes "Johan" (1844 - 1919)
far: PALM HOLM, Erik (1818 - 1847)
mor: STOCKBERG, Greta (1785 - 1847)
far: STOCKBERG ERICSSON, Anders (1759 - )
mor: HANSDOTTER LANG, Margta (1730 - 1784)
far: HENRIKSSON LANG, Hans (1703 - 1770)
BIOGRAFI: HANS HENRIKSSON LANG.
Född 1703-04-10 Ströms bruk, Harmånger, (X)
Döpt 1703-08-02 Ströms bruk, Harmånger, (X)
Gift 1708-11-01 Karin ERSDOTTER,
Äktenskap med Karin ERSDOTTER
Maka
Vigsel
Dotter
Karin ERSDOTTER. Född 1691-05-05 Gnarps masugn, Gnarp, (X). Död 1771-01-15 Ströms bruk, Harmånger, (X).
1708-11-01 Harmånger, (X).
Margta HANSDOTTER LANG. Född 1730-05-22 Ströms bruk, Harmånger, (X). Död 1784-10-04 Ströms bruk, Harmånger, (X).
HANS HENRIKSSON LANG dör 1770-11-18 Ströms bruk, Harmånger, (X)
Begravd 1770-11-25 Ströms bruk, Harmånger, (X)
SAMMANFATTNING PERSONHISTORIA:
Årtal
1703
1703
1708
1710
1714
1716
1730
1748
1770
1770
Ålder
3 mån
5 år
7 år
11 år
13 år
27 år
45 år
67 år
Händelse
Födelse 1703-04-10 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Dop 1703-08-02 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Vigsel Karin ERSDOTTER 1708-11-01 Harmånger, (X).
Halvsystern Margareta HENRIKSDOTTER LANG föds 1710-10-10 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Halvbrodern Per HENRIKSSON LANG föds 1714-11-06 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Halvbrodern Per HENRIKSSON LANG dör 1716-05-30 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Dottern Margta HANSDOTTER LANG föds 1730-05-22 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Fadern Henrik LANG dör 1748-12-26 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Död 1770-11-18 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Begravning 1770-11-25 Harmånger, (X).
++++++++++++++++++++++++++++++GENERATION 8++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Margta HANSDOTTER LANG är min mormors farfars morfars mor:
LINDSTRÖM, Karl-Arne (1940 - )
mor: ERIKSSON, Maria Kristina (1905 - 1991)
mor: ERIKSSON, Emma Margareta (1877 - 1951)
far: ERIKSSON, Tvilling Johannes "Johan" (1844 - 1919)
far: PALM HOLM, Erik (1818 - 1847)
mor: STOCKBERG, Greta (1785 - 1847)
far: STOCKBERG ERICSSON, Anders (1759 - )
mor: HANSDOTTER LANG, Margta (1730 - 1784)
BIOGRAFI: MÄSTAREDOTTERN MARGTA HANSDOTTER LANG.
Född 1730-05-22 Ströms bruk, Harmånger, (X)
Gift 1753-12-28 med DAGVERKSKARLEN-BRUKSSKEPPAREN Eric STOCKBERG
Äktenskap med Eric STOCKBERG
Make
Vigsel
Son
Son
Eric STOCKBERG. Född 1729-09-20 Hudiksvall (X). Död 1798-02-25 Ströms bruk, Harmånger, (X).
1753-12-28 Harmånger, (X).
353 1753-12-28 Dagsverks-Karlen Eric Stockberg Ströms Bruk Mästare dottren Margeta Hansdotter Lang Ströms Bruk
Anders STOCKBERG ERICSSON. Född 1759-02-16 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Erik STOCKBERG. Död 1813-12-17.
MARGTA HANSDOTTER LANG dör 1784-10-04 Ströms bruk, Harmånger, (X)
Begravd 1784-10-10 Ströms bruk, Harmånger, (X)
SAMMANFATTNING PERSONHISTORIA:
Årtal
1730
1753
1759
1770
1771
1784
Ålder
23 år
28 år
40 år
40 år
54 år
Händelse
Födelse 1730-05-22 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Eric STOCKBERG 1753-12-28 Harmånger, (X).
Sonen Anders STOCKBERG ERICSSON föds 1759-02-16 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Fadern Hans HENRIKSSON LANG dör 1770-11-18 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Modern Karin ERSDOTTER dör 1771-01-15 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Död 1784-10-04 Ströms bruk, Harmånger, (X).
++++++++++++++++++++++++++++++GENERATION 7++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Anders STOCKBERG ERICSSON är min mormors farfars morfar:
LINDSTRÖM, Karl-Arne (1940 - )
mor: ERIKSSON, Maria Kristina (1905 - 1991)
mor: ERIKSSON, Emma Margareta (1877 - 1951)
far: ERIKSSON, Tvilling Johannes "Johan" (1844 - 1919)
far: PALM HOLM, Erik (1818 - 1847)
mor: STOCKBERG, Greta (1785 - 1847)
far: STOCKBERG ERICSSON, Anders (1759 - )
BIOGRAFI: BRUKSARBETARE ANDERS STOCKBERG ERICSSON
Född 1759-02-16 Ströms bruk, Harmånger, (X)
Döpt 1759-02-18 Ströms bruk, Harmånger (X).
Gift 1782-10-22 Äktenskap med Margareta JONSDOTTER Harmånger, (X)
Gift 1804 Äktenskap med Sigrid PEHRSDOTTER Född 1755-09-10 Rogsta, Hudiksvall, (X).
Död 1820 Ströms bruk, Harmånger, (X).
ANDERS STOCKBERG ERICSSON dör 1827-02-09 Ströms bruk, Harmånger (X).
Begravd 1827-02-18 Ströms bruk, Harmånger (X).
SAMMANFATTNING PERSONHISTORIA:
Årtal
1759
1759
1782
1784
1784
1785
1787
1789
1792
1794
1798
1803
1804
1813
1820
1827
1827
Ålder
2 dagar
23 år
25 år
25 år
26 år
28 år
30 år
33 år
34 år
39 år
44 år
54 år
67 år
Händelse
Födelse 1759-02-16 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Dop 1759-02-18 Ströms bruk, Harmånger (X).
Vigsel Margareta JONSDOTTER 1782-10-22 Harmånger, (X).
Dottern Margareta STOCKBERG föds 1784-04-30.
Modern Margta HANSDOTTER LANG dör 1784-10-04 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Dottern Greta STOCKBERG föds 1785-04-30 Ström (X).
Sonen Erik STOCKBERG föds 1787-03-05.
Dottern Brita STOCKBERG föds 1789-08-06.
Sonen Jonas STOCKBERG föds 1792-07-24.
Sonen Anders STOCKBERG föds 1794-01-24.
Fadern Eric STOCKBERG dör 1798-02-25 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Makan Margareta JONSDOTTER dör 1803-06-30 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Vigsel Sigrid PEHRSDOTTER 1804.
Brodern Erik STOCKBERG dör 1813-12-17.
Makan Sigrid PEHRSDOTTER dör 1820 Ströms bruk, Harmånger, (X).
Död 1827-02-09 Ströms bruk, Harmånger (X).
Begravning 1827-02-18 Ströms bruk, Harmånger (X).
++++++++++++++++++++++++++++++GENERATION 6++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Greta STOCKBERG är min mormors farfars mor:
LINDSTRÖM, Karl-Arne (1940 - )
mor: ERIKSSON, Maria Kristina (1905 - 1991)
mor: ERIKSSON, Emma Margareta (1877 - 1951)
far: ERIKSSON, Tvilling Johannes "Johan" (1844 - 1919)
far: PALM HOLM, Erik (1818 - 1847)
mor: STOCKBERG, Greta (1785 - 1847)
BIOGRAFI: GRETA STOCKBERG
Född 1785-04-30 Ström (X)
Gift 1810-03-12 med ROTEBÅTSMANNEN Alfred Johan RÖSTA Rösta, Harmånger, (X)
Död 1847-05-15 Rösta Ilsbo (X)
Se bild. Så här står det.
Ur dödboken: Rösta, afsk. Båtm. Joh Rösta, Enka. Greta Stockberg f 1785 30/4 på Ström. Föräldrar: And. Stockberg o Hu. Margta Jonsdotter på Ström, gift 1810 Enk. 1841, 7 barn lefa 2:ne döda.
Begravd 1847-05-21 Rösta Ilsbo (X)
SAMMANFATTNING PERSONHISTORIA:
++++++++++++++++++++++++++++++GENERATION 5++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Erik PALM HOLM är min mormors farfar:
LINDSTRÖM, Karl-Arne (1940 - )
mor: ERIKSSON, Maria Kristina (1905 - 1991)
mor: ERIKSSON, Emma Margareta (1877 - 1951)
far: ERIKSSON, Tvilling Johannes "Johan" (1844 - 1919)
far: PALM HOLM, Erik (1818 - 1847)
BIOGRAFI:
BÅTSMAN ERIK PALM HOLM
Född 1818-09-15 Rösta, Harmånger, (X)
Gift 1841- Ingrid JONSDOTTER
Död 1847-05-14 Han DÖR i HARMÅNGER endast 28 år och 8 mån. gammal
SAMMANFATTNING PERSONHISTORIA:
++++++++++++++++++++++++++++++GENERATION 4++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Tvilling Johannes "Johan" ERIKSSON är min mormors far:
LINDSTRÖM, Karl-Arne (1940 - )
mor: ERIKSSON, Maria Kristina (1905 - 1991)
mor: ERIKSSON, Emma Margareta (1877 - 1951)
far: ERIKSSON, Tvilling Johannes "Johan" (1844 - 1919)
BIOGRAFI: SKOMAKARE JOHANNES ERIKSSON.
Född 1844-02-06 Forsa, Harmånger, (X)
Gift 1873-09-21 Chatrina Karin (Maria) ERIKSSON PERSDOTTER från Tosätter, Enånger (X)
Död 1919-03-16 Hudiksvall.
Begravd 1919-03-19 Skomakaren dör 1919-03-16 och blir Jordfäst i nya kyrkogården i Hudiksvall gravkapellet. Religiös i hela sitt liv och arbetade i sitt yrke som skomakare i hela sitt liv trots svår gikt.
Han blev vid sin läst kan man säga.
Vid graven predikade L.O.Larsson.
Kuriosa i samma grav nedsänktes stoftet efter en C.O.Carlsson.
SAMMANFATTNING PERSONHISTORIA:
++++++++++++++++++++++++++++++GENERATION 3+++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Emma Margareta ERIKSSON är min mormor:
LINDSTRÖM, Karl-Arne (1940 - )
mor: ERIKSSON, Maria Kristina (1905 - 1991)
mor: ERIKSSON, Emma Margareta (1877 - 1951)
BIOGRAFI: SÖMMERSKA EMMA MARGARETA ERIKSSON.
Född 1877-11-11 Forsa, Harmånger, (X) Så här står det i födelseboken: Emma Margareta 1877-11-11 döpt 18. Skomakare Johan Eriksson 33 år och Maria Persdotter 30 år i Forsa. Vittnen O. Forslöf o hustru i Forsa, Er. Olof Ersson o Eva Olsdotter Mattmarby.
Gift 1900-10-07 med Lars Johan ERIKSSON Håsta Kasern, Helsingtuna (X)
Död 1951-01-22 Hon bor då på Kronobergsgatan 10 i Hudiksvall. En snäll och rar dam.
Hemmafru tog hand om en mosters barn som hette Arne, han tog studenten.
Emma hade en syster som hette Kristina Elisabet Eriksson född 1869-11-17 död 1924-01-06 hon hade en son som hette Arne som Emma tog hand om och Arne blev som en bror till min mamma
Av detta blev det så att mitt ena förnamn kommer från pappas bror Karl och det andra från mammas "bror" Arne alltså Karl-Arne
Kristina Elisabet Eriksson ligger begravd i Slöinge.
SAMMANFATTNING PERSONHISTORIA:
++++++++++++++++++++++++++++++GENERATION 2++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Maria Kristina ERIKSSON-LINDSTRÖM är min mor:
++++++++++++++++++++++++++++++GENERATION 1++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Karl-Arne LINDSTRÖM.
Tillbaka till toppen av sidan.