RACERBIL SEMESTER 1963 RAMSVIK. Viken med ebb och flod.
Äntligen Semester…
Ingrid och jag åker för första gången, tre år innan vi gift oss, på vår första
semestertripp till öst och västkusten för att känna på varandra, älska varandra,
bråka, kolla om vi klarar att vara tillsammans under pressande förhållanden.
Äktenskapstesta oss.
Klarar man tre semesterveckor i ett tält på fyra kvadratmeter under primitiva
former kan man med gott samvete gå till prästen och ingå äktenskap, ett
äktenskap som ska vara hela livet. Därför är vi lördagen före måndagen då
semestern börjar, redo att åka.
Vår Wolksvagen står på gårdsplanen i Näsviken, fulltankad och fullpackad.
Bilradion är påslagen. Ingrid som är ledig står vid Folkan, redo. Allt är klart.
När klockan passerat tolv med fem minuter är jag hemma och kastar mig snabbt
in i Folkan med kommandot.
Kör!
Mot Norrköping, nästan skriker jag, upphetsat.
Det är bestämt, första natten i Norrköping.
Vi rastar första och enda gången innan Norrköping, i Gävle. Plockar upp det nyinköpta gasolköket som fortfarande ligger kvar i sitt emballage, liksom Origo camping möblerna inköpta i konsum före avfärden.
Vi ställer upp möblerna, kopplar ihop gasolköket och dom nyinköpta campingkärlen med de löstagbara handtagen, löstagbar för att man ska kunna använda samma handtag till kaffepannan, stekpannan och kastrullerna.
Jag plockar fram den nyinköpta transistorradion, för att lyssna på C G Hammarlunds program Sveriges Bilradio och sedan
på sommar, sommar, sommar, med Torsten Ehrenmark som sommarpratare. Ingrid kokar kaffe och sen sitter vi där i
Orion camping möblerna och bara myser.
Semesterlugnet.
När vi kommit fram till Norrköpings camping vid Kolmården så cirkulerar vi runt lite på campingplatsen. Kollar upp.
Fler bilister gör samma sak, kollar, tittar, hur ser dom ut, verkar dom snabba, vältrimmade.
Plötsligt ser jag den, platsen, gläntan, där borta, pekar jag åt Ingrid. Hon gasar för att hinna före de andra.
Vi kan tacka Folkan för att vi kom först, den har bagageluckan fram så vi behövde inte tänka på hur vi skulle köra för att
komma så bra till som möjligt, det var bara att brassa på rakt in i skogsgläntan.
Ut, skriker vi båda två i munnen på varandra. Regnet har slutat och solstrålarna börjar torkar upp marken, det blir perfekt
camping väder. Vi rullar ut tältduken sätter ihop tältpinnarna och reser tältet. Origon campingmöblerna på plats, gasolköket
fram, campingbesticken och tallrikarna plockas upp på bordet, potatisen blir påsatt, salladen och dressing görs klar,
skinka burken öppnas och sedan den obligatoriska Raket osten och Wasa Husmansbrödet kommit på plats är vi redo.
Klart! Ropar Ingrid.
Jag slår av stoppuret, tittar på klockan och konstaterar nästan 8 minuter. Vi har klarat det snabbare på träning med
pappas vita tält utan golv, som det regnade in i.
Våra konkurrenter bara står där, fånigt tittande åt vårt håll, med tältpinnarna i handen torkar dom svetten ur pannan och
undrar. Har dom verkligen semester? Vi sätter oss tillrätta för att äta jag lägger demonstrativt benen i kors och skruvar upp
en flaska vitt, Beiyas. Semester. Äntligen semester.
Klockan är sex morgonen därpå när vi vaknar av fiskmåsarnas skrattande.
Vi reser oss upp för att börja packa ihop efter det att vi druckit kaffe, jag låtsas inte se de två stora fiskmåsblafforna på
tältet utan rullar ihop det som inget har hänt.
Vi åker sedan söderut efter östkusten för att leta upp semestervädret. Jag tittar på kartan och upptäcker att vi är på ett
ställe som det är nära mellan de båda kusterna öst och väst
Stanna! Ropar jag till Ingrid.
Här är det som närmast över till västkusten, då kan vi åka till västsidan om det är fint där eller åka tillbaka hit. Pendla emellan.
Någon av kusterna brukar ha vackert väder. Här stannar vi. Upp med tältet, vi försöker gnugga bort blafforna så gott det går,
blåser upp luftmadrassen, fram med camping möblerna, hämtar vatten, på med transistor radion och sjörapporten.
Rekord! Allt var klart på sex minuter!
Det är bra med registreringsskyltarna på bilen det är roligt att se om det finns fler bilar med X som kommer från
Gävleborgs län, vi tittar runt på campingen och närmaste grannen har en X-bil, undrar varifrån de är.
Sedan går vi ner till havet för att fiska lite. Ingen fisk idag heller, när vi kommer tillbaka till campingen har våra gannar åkt
vidare men utanför vårt tält låg ett paket från grannarna med texten, ni kan få denna torsk av oss hinner inte laga till den,
ha en bra semester. S
å fick vi änteligen våran torsk då men på ett annat sätt än vi tänkt oss. ingrid rensar torsken skalar potatis och så käkar
vi färsk fångad torsk från havet. Gott!
Några dagar senare åker vi mot Smögen, och efter några minuters åkande efter det vi passerat Hunnebostrand, och följt
skylten camping, passerat svängbron där två segelbåtar just passerat.
Efter ytterligare femhundra meter så ser vi det semesterparadiset, havsviken med ebb och flod, tältar gläntan, havet, klipporna och krabb viken.
Vid receptionen sitter en skylt, i kväll räkafton med nyfångade Smögen räkor.
Vi kliver ur bilen för att kunna se på havsutsikten, känna de salta dofterna, höra kluckandet mot klipporna, bara njuta.
Vi var i paradiset på jorden.
Naturligtvis stannar vi här tältar lugnt och stilla inga andra tältande i sikte, men det skulle göra det samma i paradiset finns ingen brådska. Här stannar vi resten av vår semester.
Äktenskapstesten klarades med glans tack vare denna fina plats. Racersemestern slutade i semesterparadiset.
Det är nu nästan femtio år sedan första gången vi åkte hit till Bohusläns pärla, Ramsviks camping. Nu åker vi med våra tre barn och fem barnbarn till Ramsvik, det har även för dom blivit en pärla i livet och vi försöker om det på något sätt är möjligt att åka ner hit en gång per år.
Kent och Camilla i danstagen på restaurangen i Ramsvik efter en grillkväll i Augusti 2005.
När vi var här första gången i början av augusti 1963 så fanns det några småstugor med snetak två britsar och en elkokplatta, enkelt och primetivt och det fanns plats för många tält i tältargläntan.
Husvagnar, husbilar och villavagnar lyste med sin frånvaro och lite längre bort mot Hunnebostrand fanns en liten tältarglänta som skulle bli "vår egen" genom åren, här fanns viken med ebb och flod, krabbor som bet sig fast i stortån på Ingrid och all gemyt man kan tänka sig i värden.
Den 15 augusti stängde campingen för säsongen men camping var ändå tillåten man fick då klara sig själv och när man åkte därifrån fick man lägga campingavgifterna i ett kuvert och lägga i en låda vid receptionen.
Tack RAMSVIK!
Men blev återbesöket så kärt...vete tusan.
Etableringen på Ramsvik fortsätter det blir trängre och trängre, nyser man så ramlar ett tjog ikull av vinddraget, så tätt
inpå varandra är man. Stugorna står knut vid knut, så älskogen får vara ljudlös, för semester och avkoppling betyder ju också
varma heta kärleksnätter. På bilderna nedan ses reaturangen som är nybyggd med stor glassbar för barnen och en drickabar
för far och mor, det kan ju vara gott i värmen med en stark en förståss. Man har sparat ett par stugor med snetak som en symbol från svunna tider.
Så allt är inte bara negativt.
Makrill, torsk och bottennappsfiske, salta bad från klipporna i det 23 gradigt varma havsvattnet, vollyboll på "playan" och vinparty, förr utanför tältet, nu på balkongen till stugan, detta var och är fortfarande stående aktiviteter när vi besöker Ramsvik 2005.
God morgon hälsning i högtalarna på morgonen hör också till traditionerna.
Kom man ner före 15/8 så fanns redan då den vänliga rösten i högtalaren som talade om att nu är det morgon 25 grader varmt och 23 grader i vattnet. Det är krabbrace i kväll på resturangens dansgolv, så välkommen alla barn.
När vi är hit med barn och barnbarn Augusti 2003 och 2005 så finns ännu det familjära kvar trots att stugorna redan nu är
staplade nästan på höjd. Man kan ännu beställa nyfångade räkor i receptionen för kvällens räkafton som köps för s
jälvkostnadspris, man tar med sin egen inköpta vinpava eller några ölburkar, det enda som kostar extra är trettio kronor
för att få ett dukat bord med glas, tallrikar och bestick.
Hyfsat!
Efter säsongen 2005 byggs den nya resturangen upp så räkaftonen 2005 blev nog vår sista här på Ramsvik.
Visst förstår vi att utvecklingen måste gå vidare men visst svider det att behöva betala etthundraåttionio pengar för
en portion räkor med en baguett som tillbehör på räkaftonen år 2008, vill man ha dryck så kostar det som på vilken annan
resturang som helst, så klarar man sig, fyra vuxna och några ungar, under två och en halv tusenlapp så har man gjort det bra.
Vi avstod dock!
Nu sitter vi i alla fall här på resturang-altanen och käkar glass fyra fina glasskapelser för oss vuxna och några glassdrinkar
för ungarna, shake tror jag de kallas, får jag tillbaka en hundring på den femhundring jag skickade med kyparen, är jag glad.
På den gamla goda tiden fanns bara 88:an, nogger, top hat och någon sandwich glass att köpa och då fick jag pengar
tillbaka på en femma.
Semesterparadiset finns kvar bara några hundra meter bort, klipporna, makrillgaten i den varma golfströmmen, fiskmåsarna
som käkar upp vår fisk och slänger ur sig en "blafsa" både här och där.
Visst vi älskar fortfarande detta paradis för en dag men övernatta.
Nej!
Vår nya pärla, semesterparadiset, kärleksnästet och semesterlugnt. Sotenäs Camping!
Här var det lätt även för ett par pensionärer att ta sig fram, närapå asfalterad gångbana ända fram till klipporna ingen
risk för pigvinfall eller drösande ner för klipporna. Detta var första året vi var hit campingen är under storrenovering och
det kommer säkert att om några år att vara Ramsviksvarning även på detta ställe. Men till dess är det vårt.
Vi har hittat ett nytt paradis efter västkusten efter över 40-år på Ramsvik nu kommer vi att åka till
Sotenäs Camping bara ett stenkast ifrån Ramsvik. Vi låter bilderna ovan tala för sig själva.
Vi kommer ner i Augusti 2009 och tittar till hur det mås, men vi kommer att bo på vårat nya paradis Sotenäs Camping,
som vi hittade 2008 och besökte även 2010.
