ORTSNAMNS SKOJ. HÄLSINLAND

I vår hemtrakt så kan det vara kul att vitsa med ortnamnen.
NÄSVIKEN = ÖGONVRÅN


HÄLSINGEORTER.
Flickan kom från ÅNGERMANLAND där hon klippt fåren.

Hon flyttar till HÄLSINGLAND i ULLÅNGER.


Åker sedan till SKRÄDDARE HERR LÖV och GOAR sig, efter det fick hon LÖVÅNGER.

Efter att ha varit hos HERR LÖV igen fick hon också ENÅNGER som inte hjälptes upp av de NJUTNINGAR hon hade haft med HERR LÖV


NJUTÅNGER fick hon senare efter att det blev små LÖV i trosan som resulterade i en resa till BB i HARMÅNGER.

Så nu har flickan av HERR LÖV fått selen och får inte gå ut, så nu lider hon i SELÅNGER


Flickan fick en gosse ROLAND med HERR LÖV så nu finns det inga ÅNGER.

Hon flyttar till SMÅLAND med babyn ROLAND och HERR LÖV.


EN HISTORIA INNAN NÄSTA BERÄTTELSE.

INTE SJUK HUMOR men nära på. 


En nunna satt på bussen när en hippie klev på. Han tittade sig omkring i bussen, såg nunnan och

satte sig bredvid henne.
 "Dig ska jag ha" sa han till henne och nunnan förklarade förskräckt att hon tillhörde Gud och

ingen annan, sen klev hon av bussen.

 Busschauffören sa till hippien: "Du, jag hörde vad du sa till nunnan och jag vet hur du kan få

henne."
 "Va, är det sant?" sa hippien.
 "Jajamen, hon finns på kyrkogården på onsdagar vid midnatt. Om du kommer dit klädd i svart rock

med huva som döljer huvudet och säger att du är Gud så får du göra vad du vill med henne!"

 Hippien fixade såklart en lång svart rock med huva och tog sig till kyrkogården nästa onsdag och

minsann, där låg hon på knä.
 "Det är jag som är Gud och nu ska jag ta dig" sa hippien till nunnan. Nunnan var med på noterna

men hon ville göra det bakvägen.

 När han var klar slet hippien av sig rocken och sa: "HAHA, det är jag som är hippien!"
 Då vände sig nunnan om och sa: "HAHA, det är jag som är busschauffören!"

Nästa berättelse ur livets vedermödor.


TÅGGALOPPEN


Äntligen semester efter ett år av slit och släp har dagen S som i semester kommit, jag har börjat studera på Kom Vux, har tagit tjänstledigt från Konsum Nyckelbergshallen, med låga studiebidrag och Ingrid med jobb i Konsum Östanås, inte heller välbetalt arbete, utan Bil, den har vi fått sälja för att kunna överleva nu då jag studerar.

Hem till Hälsingland ska det i alla fall bära iväg där kan vi leva billigt hos våra föräldrar mat och husrum gratis i tre veckor, inte dumt.


Ingrid har en kompis som ska åka till Söderhamn henne får vi lifta med, då blir resan inte heller så dyr, vi behöver

då bara lösa biljett från Söderhamn till Näsviken.
Stina som Ingrids kompis heter lämnar av oss vid stationen i Söderhamn, där vi ska byta till tåg och fortsätta vår resa hem till Näsviken.


Det dröjer någon timme tills tåget kommer så vi går till ett gatukök för att käka lite innan tåget kommer Kent, Marita och Paul har hunnit bli hungriga på resan.

Färdigätna går vi tillbaka till perrongen för att vänta på vårat tåg för vidare färd hemåt, tåget kommer några minuter tidigare än beräknat med nosen riktad mot Hälsingland, så vi kliver på och letar upp en trevlig tom kupé som vi sätter oss i.


Tåget startar med ett litet ryck och vi är på väg hemåt, tror vi.
Plötsligt svänger tåget nästan runt och tycks fara åt motsatt håll, en synvilla förstås, eller...


Efter fem minuters färd kommer konduktören för kontroll av biljetter, hon tittar på oss sedan på biljetten igen, och säger suckande, tyvärr ni har klivit på fel tåg, det här tåget går till Stockholm, sorry.


Synvillan tänkte jag, var ingen synvilla vi åkte åt fel håll, vad göra nu, tänkte jag, kanske högt, för jag hör konduktören säga, kanske det går att få stopp på det tåg ni skulle ha åkt med, det kommer på det andra spåret vilken minut som helst, hon kastar sig över sin kommunikationsradio och får kontakt med det mötande tåget.

Det stannar, ropar hon, på med kläderna och fram med resväskorna så kan ni byta tåg.


Här mitt i skogen undrar vi.
Ja.


Tåget stannar om några sekunder.
Vi rusar iväg mot tågdörren och hör att ett annat tåg gnisslande bromsar allt det går, men det har fått upp en hög hastighet så det kommer säkert en kilometer bort innan det stannar.
Hoppa av och spring, hör vi konduktören ropa, annars blir vi försenade.

Hoppa från ett tåg utan perrong nedanför, är högre och svårare än man kan drömma om, men blunda, hoppa och spring tänker vi.


En kilometer springande på tågrälsen med passagerarna i tåget tittande på oss, undrande.
Vad fan håller de på med.
Hoppa av mitt i skogen, galningar, ska de byta tåg nu, i skogen.


Till min förskräckelse ser jag hur låset i resväskan går upp, jag ser kläderna rasa ur väskan och lägger sig som ett band utmed spåret, trosor, kalsonger, strumpor, badbyxor, bikini och t-shirt i en salig blandning, jag kastar väskan, får väl köpa nytt i Näsviken.


Skynda er ropar konduktören i det nya tåget, upp i vagnen vi blir försenade, vi krånglar oss upp i den sista vagnen på det nya tåget och ser i ögonvrån passagerarna i tåget nästan hängde med sina huvuden utanför fönstret, för att kanske se föreställningen så bra som möjligt.


Vi är helt slut och orkar knappt upp i vagnen men kravlar oss upp med god hjälp av konduktören, hon hjälper oss in i en första klass kupé där vi kan andas ut efter första dagens semesterstrapatser och fortsätta resan till Näsviken

Några synpunkter om sidan:

KOMMENTAR ARNE:

Herr Löv hade kul när han besökte TROSA.


Våra TROSOR och KALSONGER ligger i skogen mellan Söderhamn och Hudiksvall.