SNUSPUSSEN.

Näsvikens stora industri Forsså Bruks Pappersmassefabrik anno 1868 en av de första pappersmasse fabriker i

Sverige, grundad av Edvard Rach, där de flesta i Näsviken jobbade, var Hasses, Lasses och mitt tillhåll många dagar

i veckan, det kom nämligen godsvagnar med serietidningar, från förlagen, som skulle malas ner till pappersmassa.

Vi "pallade" tidningar där för att sedan ta med dem till vår koja som vi hade i skogen cirka tvåhundra meter från Dellensjön

och några stenkast från "Fjäggens", nu radhusbebyggelse, äldreboende och konsumhuset.

Algot "Fjäggen" själv tyckte inte om att vi hade kojan så närma hans hus, vi kom i ständig konflikt med varandra, detta

trappades upp mer och mer, vi med pilbågar, pilar, och slangbellor.

Pilarna droppade vi i blod sedan vi stuckit hål i fingret och sköt dem sedan mot hans hus, han rev vår koja,

vi byggde upp kojan igen, han rev, vi svarade med att kasta smällare på hans fönster, han rev kojan, vi byggde upp, o.s.v. o.s.v.

En dag när vi stolta med nya tidningar kommer till kojan igen, nerriven förstås, finns bara ett att göra, fram med pilbåge,

pilar och slangbella.

Ner till "Fjäggens", ropar vi i en kör.

Men Fjäggen förekommer oss och står redan halvvägs mellan oss, den nerrivna kojan och sitt hus.

Dispyter bryter ut.

Flytta kojan.

Får väl ha den var vi vill.

Inte vid mitt hus.

Varför?

Under dispyten ser jag Fjäggen med stor grovsnusläpp dra fingret under överläppen sikta och kasta iväg den begagnade

snusen tjugofem meter direkt i Lasses öppna mun, med ordet, där fick du pojkjävel.

Med ordet Fjäggen jävel hängande över läpparna, snusen dinglande i den öppna munnen, drar Lasse iväg som skjuten ur en kanon,

springande, grimaserande, grinande.

Han springer frustrerad ner mot det klara fina Dellen vattnet, vi hinner nästan inte reagera förrän Lasse är framme vid vattnet.

Vi kommer sakta efter och vet inte riktigt vad som har hänt.

När vi äntligen kommer ända fram, ser på Lasse, med huvudet under vattnet ute på båtbryggan, sakta lyftande sitt huvud

upp ur vattnet vrålande.

Fjäggens snus i min mun, fy fan vad äckligt, fy fan, äckligt, äckligt, tycker Lasse och doppar ner sitt huvud i vulkansjön

Dellen igen.

Då förstår vi vad som hänt.

På stranden ligger Delleniten och glimmar i solen.   

BARNAVÅRDSNÄMNDSLEDAMOTENS JULBRASA

Min mor som var en snäll människa och ville alla väl tyckte inte om våra fejder med Fjäggens hon försökte på alla sätt att få

oss att sluta fred.

Barnavårdsnämndsledamot som hon var kom hon på den som hon tyckte geniala idèn att bjuda hem Fjäggen, Fjäggan och

Fjäggungen på någon form av försoningsfest en juldag på 1950 talets början, så får vi lära känna varandra under gemytliga

former, tycker hon mor min.

Vi protesterar både min syster och jag, men till ingen nytta. Det är bara att hoppas Fjäggens, säger nej tack, till inbjudan.

När mor sätter sig för något så blir det av, hon bjuder hem Fjäggens, som till min förvåning tackar ja.

Algot Fjägg har en konstig egenhet, förutom stamning när han blir upprörd och nervös, så slickar han på tummen två gånger

och sedan för han tummen ner mot bröstet och där liksom torkar han av genom att dra två gånger med tummen där också.

Ju mer upphetsad han blir ju fortare och oftare utför han ritualen.

Han säger därför stammande.

Skaaa jaa jag

Slick, slick, tork,tork.

Gåå bboort bort

Slick, slick, tork, tork.

Reta nu inte Algot Fjägg förmanar mor, ni vet hur upprörd han kan bli, jag vill inte att han slickar och sedan tar i maten,

med sin slickade snustumme.

Efter genomgången med barnavårdsledamoten, mor min så kila vi iväg till mitt rum en stund för att lägga på en skiva, mysa,

smida planer, innan dom skulle komma.

Snuspuss ge igen.

Koj raserande.

Det sitter kvar i själen.  

Vi gör en snubbelmina.

Syrran och jag sätter igång.

Vi fäster en lina i två smällare, en på vardera ända om linan, som smäller när man snubblar på den.

Har några sockerbitar som jag köpt på katalog, från hobbyförlaget, när de läggs ner i kaffet och smälter blir de till stora

flugor.

Vi smyger in i köket och lägger dom i sockerskålen.

Sedan gör vi i ordning ett fint julpaket, med häst skit i som vi tänker lägga på vägen då dom går hem.

Dom tar säkert med det när dom går hemåt.

Det blir juldags eftermiddag och Fjäggens kommer vid pass fyra tiden.

Algot Fjäggen först med raska steg, upp på bron hemma, och plötsligt bryter han linan.

Pang! Pang!

Tummen upp mot munnen och grovsnus läppen.

Däää ssmaall small

Slick, slick, hörs det.

När mor plötsligt ropar till.

Välkomna! Fin välkomstsmäll va!

Tork, tork hörs det lite försiktigt, från Fjäggen.

Mor räddade situationen för denna gång.

Men det skulle bli fler överraskningar under kvällen. 

Juldags middagen ätes i lugn och ro och Fjäggens tycker att det var en bra idé att träffas under gemytliga former och lära

känna varandra lite bättre.

Det är klart att ungarna blir förbannade när jag river deras koja men dom stimmar och stojar hela tiden de är där, urskuldar

sig Fjäggen, islickande sig den sista biten av den kalkon, mor bjudit på.

Nu dukar jag fram kaffe, säger mor.

Tänder du julgranen säger hon i riktning åt min far.

Klart jag gör säger han, drar eld på en tändsticka och tänder de aderton stearinljusen i granen.

Det är vackert med levande ljus i granen.

Stämningsfullt.

Gnistrande. Juldagsfint.

Vi barn sitter där med tindrande ögon.

Juldagsfrid.

Mor dukar fram kaffet och kakorna som avnjutes under andakt, inget händer.

Fel på sockerbiten? Vad är det för fel tänker vi syrran och jag, där vi sitter och tindrar med ögonen.

Påtår!

Ja tack säger Elin Fjäggen det skulle smaka bra.

Hon tar sin vana trogen en sockerbit i munnen för att dricka bit. Tar kaffekoppen och dricker.

Så exploderar hon, i en kaskad av kaffe ut genom munnen, ner på fina duken, fy fan vad äckligt, jag tror det är en fluga eller…

Hon rusar upp och slår till granen lite grann med armen.

Det vill sig inte bättre än att det tar eld i en gren på julgranen.

Dee brriin brinner

Slick, slick,

tork, tork.

vvikken braassaa brasa

Slick, slick,

tork, tork.

Hörs det från kaffebordet i en allt snabbare takt, mor tar snabbt kaffebrödet, för att undvika grovsnus tumme på

sockerkaksskivan samtidigt som hon ropar öppna fönstret.

Kasta ut granen skriker far.

Syrran öppnar fönstret.

Fjäggen och far tar tag i julgranen som nu börjat brinna lite mer sedan den fått syre när fönstret öppnades, med

gemensamma krafter tar dom granen och hivar ut den genom fönstret.

Med glaskulorna, svenska flaggorna, glittret, smällkaramellerna och topp spiran, åker den i väg ut genom rumsfönstret utan

att någon ens kommer på tanken att sjunga Nu är glada julen slut, slut, slut …

Det vill sig inte bättre än att gardinerna i fönstret tar eld, mor snabb som en vessla drar ner dom och kastar gardinerna ut

samma väg som granen.

Syrran, och jag klär snabbt på oss och drar ut, väl medveten om att när det lugnat ner sig där hemma kommer nog far och

mor på att jag köpte sockerbitarna i hobbykatalogen och då lägga ihop ett och ett.

Det var en lyckad juldags middag tycker nog både Syrran och jag när vi går mot min kompis Hasses hem för att där vara n

ågra timmar tills det lugnat ner sig där hemma.

Vi stannar ett par ögonblick för att se vad Fjäggens gör med den julklapp vi tidigare gjort i ordning och lyckligtvis fick med

oss när vi gick ut. 

Den låg nu på vägen väl synlig.

Vi hör Fjäggens.

Vviiken braasa brasa

Slick, slick,

tork, tork.

Nu är dom snabbt  på hemväg.

Julklapp!

Hör vi Fjägg pojken Ivar skrika, jag hittade en julklapp.

Syrran och jag tittar på varandra och ler, önskande att vara en liten mus som kunnat följa med och se deras miner då de

öppnar paketet.

Än en gång tycker vi att Juldags middagen varit mycket lyckad.

Något som nog inte far och mor håller med om där de går utanför fönstret trampande på resterna av jul gardinerna och en

julgran, för att vara säkra på att eldsvådan är släckt, far hörs muttrande, ska köpa en elektrisk, ska köpa en elektrisk.

Inte heller Fjäggens, skulle hålla med oss där de hemma vid köksbordet, hållande sig för näsan, tittande på den hästskit som

funnits i den julklapp som Fjägg pojken tog med sig hem.

TILLBAKA TILL FÖRSTA SIDAN 

                                                         Skriv gärna vad du tycker om SNUSPUSSEN