Söndagen den tredje September 1967 Högertrafiksomläggningsdagen flyttar vi från Delsbo till Harmånger där jag ska börja

en ny anställning i Konsum Harmånger.

Det gäller att inte ha bråttom denna dag max hastigheten är trettio kilometer i timmen, allt för att inga olyckor med vänster

körande bilister ska ske. Skulle olyckan vara framme går det så sakta att ingen större olycka kan ske, men det tar tid att

komma framåt, bilen skuttar fram inte van att bara få åka i trettio. Det är nästan trafikfritt, polisen har bett alla som absolut

inte behöver ut att hålla sig hemma.

Host, host hörs från motorn på vår WW, bilen mår definitivt inte bra. Vi kör ungefär en mil på tjugo min och det är nog en

fem mil att åka. Dessutom måste vi stanna med jämna mellanrum och ge vår kära bil olja, han svettas stackaren inte van att åka

30. Men Högertrafik flytten tar till sist slut och vi kommer till vårt nya hem. Flyttbilen är redan framme och har lastat av

våra grejor, dom startade tidigt på morgonen.

Bilen får sitt vintertäcke på sig och på hans kurrande hörs det

att han mår bra, där på parkeringen, sedan vi lovat att åka ut med

honom om några dagar så vi får köra ur allt slam som samlats i

luftrören.

Nu blir det att fort laga mat.

Kung Kent den sjuttionde Stefan vår sons mat, ligger

färdigförpackad, det är bara för Ingrid att slänga fram brösten

så är han snabbt färdigäten.

Vår mat ska ju både lagas och tuggas det tar lite längre tid.

Sedan vi ätit färdigt försöker vi plocka till i lägenheten, få ordning

på sängplatser och möbler så vi kan ta oss fram i lägenheten och

plockar in den medförda maten i kylskåpet.

Vi har sedan en vecka på oss att få ordning innan jag börjar på

mitt nya jobb.

När vi plockat ihop det värsta och äntligen ska få lite lugn och ro,

innan vi sätter igång igen, ringer det på dörren.

- Vem kan det vara, säger Ingrid, vi känner ingen här ännu.

- Säkert någon som vill sälja nåt, svarar jag.

Ingrid öppnar och in stormar två ynglingar i 25-30 års åldern.

Hej!

- Har ni flyttat hit, kul.

- Sparkar du fotboll, säger den ena ynglingen.

- Nej jag har slutat svarar jag.




                                                                                               


Bägge ynglingarna beger sig till kylskåpet tagande sig korv, tomater, saltgurka och pilsner plockar undan från fotöljerna

och sätter sig lugnt ner och käkar.

Vi ruskar på huvudena och tänker, vilka är det här, är dom tokig, dumma eller…..

Vart har vi flyttat.

Ynglingarna reser sig upp efter att ha käkat klart.

Vi ska väl presentera oss.

Hej!

- Det är jag som är Kioskägare Yngve Holm.

Hej!

- Det är jag som är kommunalarbetare Göran Olsson ordförande i Harmångers I. F. jag kommer in i morgon med medlemskort.

- Vi bor här borta säger dom och pekar, titta in så fort ni hinner, det finns nog alltid något i kylskåpet att äta det är bara att

ta för sig, så gör vi i Harmånger. Det skulle med tiden visa sig vara sant, här bjuder man inte någon att komma över det är

bara att knalla iväg när man har lust, alltid lika välkommen.

Ta en pilsner i kylen och sätta sig i soffan.

Men nog undrade vi länge på om det kunde vara så.

Den trevligaste tiden i våra liv tillbringade vi i Harmånger.

Gästfrihet från första dagen vi flyttade hit.

Kioskägare Yngve Holm med sin Kerstin, kommunalarbetare Göran Olsson med sin Christina, bagarn Lingman, skomakarpojken

med sin Anita och Löfh skräddar`n bara för att nämna några.


Yngve och Kerstin tyvärr döda.

Yngve Holm
10 december 1931
har idag somnat in
Harmånger
11 april 2018


Kanske lite bisarrt att ha en bild på en dödgrävare.


Tiden går och nu har Göran fyllt de modiga 75-åren.

Namn: Göran Olsson

Född: Stering i Harmångers församling.

Bor: På föräldragården i Stering.

Familj: Barnen Anna, Anders, Maria och exfrun Christina.

Yrke: Pensionerad lantbrukare, stuveriarbetare, kommunalvaktmästare och maskinist.

Fritidsintressen: Ströva i skog och mark med jämthunden Arro.


HÄR BODDE VI I HARMÅNGER.

CIGENARPACKET


En vanlig sommardag på konsum i Harmånger 1968.

Evy, Ingrid och jag jobbar. Transporterna med varor kommer, mjölk, kött, chark och bröd.

Vi gör våra vanliga rutiner, Evy plockar upp bröd och fyller upp varor i butiken,  jag tar hand om kött och chark,

fyller upp fläsklägg, revbensspjäll, skinkstek, innanlår och andra delikatesser i butikens lösviktsdisk för

manuell försäljning, det är fredag så det kommer extra mycket köttvaror, en god söndagsmiddag eller något gott

att grilla till fredagkvällen måste finnas. Ingrid i kassan öppnar,


Dagen går det börjar närma sig lunch.

Evy åker hem för att äta, det är lugnt i butiken så här mitt på dagen våra kunder har ännu inte slutat sina jobb.


Gräsmattan behöver klippas, det skulle vara skönt att få det gjort, så det ser fint ut utanför butiken när det närmar

sig helg, sagt och gjort, hämtar gräsklipparen i förrådet och talar om för Ingrid att jag är utanför så hon kan ropa

om det skulle behövas.

Det är en fin sommardag molnfritt, varmt, blommor i sin sommarprakt, petunior, tagetes, i butikentréns blomlådor,

det luktar grönt nyslaget gräs, jag går nästan drömmande med gräsklipparen, hör några bilar som stannar på

parkeringen men reagerar inte så mycket på detta utan fortsätter mitt jobb med gräsmattan.

Kanske borde jag gå in i butiken och se om det kommit några kunder Ingrid är ju ensam inne, tänker jag.

Stänger av gräsklipparen och går in i butiken.






Cigenare, cigenarpack, cigenarungar i hela butiken två stycken framme i kassan tjattrande med Ingrid om vilka

kryddor som passar till grillade revbensspjäll de betalar snabbt för ett paket salt och en påse vitpeppar, när de ser

mig komma in skriker de något till de andra cigenarna i butiken på romanska, det väller ut cigenare ur butiken likt en

myrstack en solig vårdag i mars mot parkeringen där står tre husvagnar stora som hus.

Jag ser dom åka iväg mot Hudiksvall


Ingrid och jag går runt i butiken för att göra en inventering, snabbt inser vi att den manuella disken blivit länsat

på sitt innehåll skinkstekar, fläsklägg, innanlår och revbensspjäll är som borta.

Harmångersbornas helgmat som bortblåst.


Salt och vitpeppar som krydda till grillade revbensspjäll var det som cigenarpacket köpte, mot Hudiksvall, tänkte jag,

det var ju ditåt de åkte.

Snabbt telefonsamtal till polisen i Hudiksvall, jag skriker, åk ut till E4 och stoppa de tre husvagnarna stora som hus

lyckas jag få fram till polisassistenten som svarar i telefonen i polishuset, efter en stunds förklarande så har

polisassistenten förstått vad som hänt, vi skickar en polisbil och hör av oss senare meddelar assistenten.


Vi funderar hur de kunde få med så mycket kött utan att vi sett det, var gömde de maten.

Våra funderingar får ett svar när polisen några timmar senare ringer och berättar hur det gått till.

Cigenarpackets damer hade plastkassar insydda i sina stora kjolar som de stoppade ner köttet i vi tog dem på bar

gärning på en rastplats utanför Söderhamn där de satt och grillande revbensspjäll, en varm vanlig sommardag i

juli månad, säger polisen.


Vid visitation i husvagnarna hittades guld och silvervaror som stulits vid ett inbrott i Sundsvall, upplyser

polisen oss om, det var bra att ni ringde.


Grillparty i Söderhamn. Torp måste hyras. Det var rubriker i Aftonbladet på lördagen.

Det var så många cigenare som polisen omhändertog så de fick inte plats i häktet därför fick ett tomt torp hyras

för att få plats med cigenarpacket.


En vanlig dag på jobbet kanske lördagen kan bli.


Kommentar 2019!

Resandefolket ska de ju kallas "cigenarpacket" men detta kära diskrimeringsombudsmannen kan du gärna få sätta

mig i fängelse för.

Jag kallar dem "cigenarpack",  "cigenarpack" och åter igen "cigenarpack" för det var de här.


Släng av er de stora kjolarna med plastkassar i och var som vanligt folk så kanske jag också en dag kan kallar er

resandefolk.


Nu käre diskrimeringsombudsman ska jag dricka kaffe och käka en Negerboll, de du. 



Tillbaka till toppen av sidan.